Jag har gjort en ny blogg (igen).

Här.

8:5

Iiiik! Idag lades bilderna ifrån Cybtekk-fotograferingen upp! Pepp pepp! Här har vi då mig (de andra hittar ni på Cybtekks hemsida, så himla fina blev de!). Frisyrgeniet och hjärnan bakom alltihop heter förrester Sheriin Toresson. Fotograf: Sam Lindh (Grafia).




Lite fransk riviera

När Zak och jag var i Nice m.m. i somras, hade jag glömt minneskortet till kameran. Så det fick bli till att köpa en engångskamera. Den billigaste. Idag hämtade jag ut bilderna. Lite så här blev det.
Det blev en massa fler bilder såklart. Några jättefina! Men det tar sådan tid att fixa till dem i datorn så det får räcka med dessa.

London-shopping

Jag är fattig nu:
Mörkblå höstskor ifrån Carvela.

Skönaste byxorna någonsin. I svart från Gant.

Snyggaste kjolen som jag hade spanat in på nätet innan och verkligen hoppades på att få se i butik. Älskar den! Ifrån Sandro.
Och så köpte jag en jättefin skrivbok med tjockt, texturerat papper och mörkbruna läderpärmar till Zak.
(Och så har jag lyckats hitta en nätbutik som hade kvar den där Acne-tröjan som annars är slutsåld precis överallt. Väntar otåligt på en
bekräftelse ifrån butiken nu så att ingen annan har norpat sista exemplaret.)
Nudlar och skuldsanering nästa!

LONDON

Hej. Jag har varit i London i några dagar tillsammans med mor. Himla trevligt såklart. Vi har testat på spöregn i Hyde Park, ätit mat på marknad och fått frukost på skärbrädor, gått i tusen butiker och några till. Och några till. Tittat på foton på V&A (modeavdelningen var stängd) och slängt ett öga - men verkligen bara slängt ett öga - på Piccadilly Circus. Och så har vi hunnit med en hel del annat.






På väg till Vemdalen

Min familjs skidsemester 2005.


Existentiell kris: Tankar om tyg

Idag har det här med produktutveckling och civilingenjörsexamen inte känts roligt alls. Inte ett dugg. Börjar fundera på om det kanske trots allt är värt att leva hyfsat fattigt resten av livet om jag i gengäld får vistas i den miljö som jag (typ) lever för. Jag vet att det nästan är helt omöjligt att lyckas slå igenom med ett eget märke. Men jag behöver inte ha ett eget märke. Det finns tusen andra jobb som jag också skulle älska! Så länge de är inom modebranschen... Typ vad som helst. Så länge det är inom modebranschen.
Jag är ju faktiskt bitter - redan nu ja, vid 21 års ålder - över att ha gett upp min dröm (fast att försöka uppfylla sina drömmar är egentligen ett
tecken på att man tror för mycket om sig själv. Enligt min mening). Och jag blir bedrövad och avundsjuk när andra faktiskt törs satsa på något
de vill. Det handlar inte om att jag vill bli berömd eller bada runt i drivor med pengar. Eller att jag skulle se det som ett misslyckande om jag
inte kunde gå runt på ett eget företag. Det handlar om att jag älskar älskar älskar plagg, silhuetter och koncept. Jag vill vara med! På något sätt.
Inte bara som konsument.
Update: Efter otaliga timmar bland de stora modehusens kläder i London har jag insett att det nog får bli civilingenjör trots allt. Jag vill ha råd
med de där kläderna någon dag... (Fy vad hemsk jag är)

minimoy



Mini

Idag kom ett paket ifrån Monaco.
Det var ifrån miss Bibi.

Inuti låg en miniatyrbok...


...och mina efterlängtade miniatyrgalgar.

Pale

Bleker ögonbrynen.

Girls




Vad jag tycker om

Parfymer.

Jag bara älskar allting med dem: Det exklusiva, de fantastiska små flaskorna, reklamerna, doftera. Alltihop!
Pale. Blekt är fint. Blek hud, bleka ögonbryn, bleka färger.






Nya böcker.

Doften. Känslan av att de är helt, helt nya.
Listor och planering. Prydligt skrivna med svart bläck. Jag bara älskar det!
Allt konceptuellt.
Det här är bland det absolut bästa jag vet: När man gör någonting med ett tema i tankarna. Som Volvo Ocean Race-bilen med reptampar istället för handtag eller Wildfox lookbook i form av en tonårsbok. Eller de ljuvliga små galgarna att hänga i öronen (de är förhoppningsvis på väg hem till mig just nu förresten).
Pink Grapefruit.

Ordet. Smaken. Färgen. Doften (So Pink ifrån GAP är en blodgrapeshöjdare, liksom Chance Eau Tendre ifrån Chanel).
Blanka magasin.

Glädjen när en ny tidning dimper ned på hallmattan. Åh.
Lite för dyra plagg.

Jag älskar att köpa plagg som egentligen är lite för dyra. Så där att jag har råd att köpa dem men i sådana fall verkligen, verkligen måste älska
dem. Hela livet. Minst.

Mad Men.

Min absoluta favoritserie. Så många historier på en och samma gång - det är omöjligt att tröttna! Och Don Draper är den snyggaste mannen i
världshistorien.
Hotell.

Det finns inget bättre! Renbäddat, nystädat, fluffiga täcken, schampo i miniatyrförpackningar, personal i uniformer, frukostbuffé,
heltäckningsmattor, pool om man har tur, ett gym längst bort i någon korridor och TV-tittande i sängen.

BFF







Jag skulle så väldigt gärna vilja ha en bästa vän.

Betty Draper i skidbacken

Den här looken föll jag för i vintras. Eller kanske vintern dessförinnan. Ni vet en sådan där superslimmad silhuett med jumper och markerad midja. Lite italiensk skidort på femtio-/sextiotalet. Lite "nouveau riche-familj" ifrån Ryssland på skidsemester i Alperna. Lite Betty Draper i skidbacken.
Skidor - Chanel; Moon boots - Moon Boot (d'oh!); Röd jumper, tights, ljusblå jumper, bälte - Top Shop; Tights med sömmar - Bik Bok;
Blå jumper, leggings med skinndetaljer - Top Shop; Svartvit tröja - Gant; UGGs - UGG

En liten sybehörsbutik på sjunde våningen

Min skrivbordshörna har gjorts om lite de senaste dagarna. Allt material ifrån Cara Collection behöver ju få plats någonstans! Så nu är pennor, sudd och papper en minoritet och istället har sidenband, pärlor och små loggor i metall fått ta för sig av utrymmet. Jag gillar't!


Nu måste jag bara införskaffa två prylar till så kommer det att bli ordning på alltihop:
Lennart (som jag tänker gömma under skrivbordet) från IKEA...
...och två små söta förvaringslådor ifrån Muji
Himla fin skrivbordsplats jag har, tycker ni inte?

Om

Min profilbild

RSS 2.0